Andligt uppvaknande genom bön, del 2

Även i Nya testamentet är det uppenbart att behovet av andlig förnyelse finns. I likhet med hur Guds förbundsfolk Israel bildades vid berget Sinai, så bildas nu den kristna kyrkan på pingstdagen (Apg 2) i och med den helige Andes uppfyllelse av Jesu lärjungar. Men liksom gudsfolket i Gamla testamentet behövde förnyelsetillfällen av förbundet, så ser vi ett flertal ”mini-pingst-tillfällen” i Apostlagärningarna där DHA återigen uppfyller gudsfolket (se 4:31; 7:55; 8:17; 10:44 och 13:9). Vad hade dessa tillfällen gemensamt?

Man kan lätt låta sig distraheras av de anmärkningsvärda spektakulära händelser som åtföljde Andens nedstigande på pingstdagen: eldslågor, ett mäktigt ljud och mängder av tungomål där apostlarna predikade på språk de aldrig lärt sig. Det främsta och återkommande kännetecknet är dock ett starkt mod och en stark drivkraft att förkunna om Jesus.

Stefanus är intressant. Här (7:55-56) är det en individuell företeelse. Stefanus står inför sina bödlar och fylls av DHA. Han lyfter sin blick mot himlen och fylls av tillförsikt. Precis som apostlarna i de tidigare kapitlen fått kraft och mod att vittna om Jesus i förföljelsetider, så får nu Stefanus kraft av Guds Ande att göra detsamma sina sista minuter i livet. Anden verkar i honom en enastående förmåga att lida och älska sina fiender medan han lider och dör på precis samma sätt som Jesus när han korsfästes.

Den helige Ande är sanningens Ande och kommer alltid fylla oss med passion och mod att förkunna evangeliets sanning. Han är också kärlekens Ande och kommer att fylla oss med Kristi kärlek till de vi är satta att betjäna med evangeliets sanning. Även om de bespottar oss. Just när detta sker, då kommer en och annan bespotta. Men då kommer också skaror att kapitulera för det faktum att Jesus är herre!

Låt oss inte glömma bort morgonbönen framöver. Tisdagar 06:30 och 08:30. Onsdagar – fredagar 08:30.

Författare

Kommentera